Lars Mörk
Soldat. Blev 66 år.
| Född: | 1788-08-15 Alboga Bro, Gränna (F) 1) | Här kallas fadern Artilleristkarlen Sven Modig.
Faddrar:
Torpare Håkan Persson i Alboga
Dräng Måns Johansson i Båget Södergård
Hustru Sara Håkansdotter i Båget Södergård
Piga Anna Johansdotter i Båget Norrgård
|
|---|
| Bosatt: | 1806 Reaby Tykagård, Gränna (F) | Var dräng på Reaby Tykagård. |
|---|
| Bosatt: | 1807 Ravelsmark Nilsagård, Gränna (F) | Var dräng på Ravelsmark Nilsagård, Gränna |
|---|
| Bosatt: | 1811 Tokeryd Skattegård, Ölmstad (F) | Bodde på Soldattorp nummer 76:
Soldattorpet tillhörde kompani 4 - Vista härads kompani vid Jönköpings Regemente
|
|---|
| Bosatt: | 1830 Stigen, Tokeryd Skattegård, Ölmstad (F) | |
|---|
| Död: | 1855-08-06 Tokeryd Skattegård, Ölmstad (F) | Dog av Maginflammation |
|---|
| Vigsel: | 1811-02-24 Gränna (F) |
|---|
Noteringar
Kom från Jönköpings regemente innan vigseln
Var 1833 Orgeltrampare.
Från Ölmstadsboken 1979:
Backstugan Stigen ("Mörka-Stället")
Stigen byggdes i början av 1830-talet av före detta soldaten Lars Mörk, hans hustru Anna Andersdotter och deras åtta barn.
Han hade förut varit knekt på nr 76, Tokeryd Skattegårds rote, men fått avsked.
Både Lars Mörk och hans hustru var födda i Gränna 1788.
Det var säkert trångt med en familj på tio personer i en stuga med två rum och kök, men de var antagligen vana vid trångboddheten - soldattorpet var väl knappast större. Mörk dog i augusti 1855, men då var alla barnen utflugna ur hemmet. Sonen Per August flyttade då hem för att försörja modern, genom dagsverken och annat vad som bjöds i arbetsväg. Strax därefter gifte han sig med Johanna Svensdotter. Hon hade redan med sig i boet, han hette Fredrik, och blev sedermera en soldat i Drevseryd med tilltalsnamnet Lindell. Ytterligare några barn föddes i äktenskapet innan "Mörka-Pelle" gick bort 1899. Hustrun Johanna överlevde honom i sju år innan hon avled år 1906. Efter den revs stugan.
De var båda enkla, arbetssamma och förnöjda människor, som inte gjorde stort väsen av sig. Mycket finns inte att berätta om dem, och så är väl fallet med många av de små torpens och stugornas invånare, men man skall komma ihåg att de allihop är värda att ihågkommas mer än en gång; de var hjältar, det är det minsta man kan säga om dessa enkla och ändå så nöjda människor, som levde i en tid så hård, fylld av hungersnöd, barnbörd och elände, att nutidens människor inte kan göra sig en föreställning därom. Backstugan Stigen låg högt uppe i Tokerydsbackarna vid en skogsstig. På platsen finns en lycka med stenrör, snöbollabuskar och "Mörka-Pelles" brunn.
Källor
| 1) | Gränna C:7 Bild 104, Sid 191 |
| |
|